Pneumokockvaccin och Socialstyrelsen
- Vore det inte en bra idé att tillhandahålla pneumokockvaccin för att milda följderna av en eventuell pandemi?
Svaret blir: - Pneumokockvaccinering ligger ganska långt ner i beredskapen för pandemi. Anledningen är att den inte hjälper mot alla typer av lunginflammation, och att den inte hjälper alla människor. Man är därför nere på en sådan låg nivå, att den vaccineringen inte har någon större effekt på en pandemi. Den hindrar ju inte heller smittspridningen .
Enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1994:26) finns sedan mitten av 80-talet möjlighet att immunisera utsatta grupper, ex. vis äldre med pneumokockvaccin.
Enligt författningssamlingen visar amerikanska studier att vaccinet ger en skyddseffekt på 65-75% mot bakteriemiska pneumokockinfektioner. Materialet i dessa studier utgjordes av friska vuxna över 55 år. I en annan av dessa studier inkluderas även patienter med alkolism samt kroniska hjärt-, lung- och njursjukdomar. Vaccinets skyddseffekt bland dessa grupper var ca 60%.
Vidare nämns att nya förbättrade typer av vaccinet kommer att bli tillgängliga under senare delen av 1990-talet.
Effekten av vaccinet är i många fall måttliga säger man, men erfarenhetsmässigt är vaccinet säkert och relativt effektivt och kan i många fall förhindra en svår och ev. dödlig sjukdom. Därför anser Socialstyrelsen att pneumokockvaccinering av nedanstående grupper är av värde:
- Patienter med svåra kroniska sjukdomar som erfarenhetsmässigt medför ökad risk att insjukna i pneumokockinfektioner med bakteriemi, t.ex. personer med kroniska hjärt-, lung- och njursjukdomar, diabetes, alkoholism, levercirros och Down's syndrom.
- Patienter med nedsatt immunförsvar genom anatomisk eller funktionell aspleni.
- Patienter med nedsatt immunförsvar på grund av HIV-infektion, lymfom, Hodgkins sjukdom m. fl. och patienter med immunosuppressiv behandling, som erfarenhetsmässigt leder till ökad risk för pneumokockinfektioner.
- Patienter med skallfraktur eller likvorläckage.
- För personer över 65 år kan vaccination mot pneumokocker övervägas eftersom denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, t.ex. lunginflammation. I dessa fall är risken för ett återinsjuknande i allvarlig pneumokocksjukdom betydande .
Socialstyrelsen avslutar, med citat Vaccinationen är enligt amerikanska studier kostnadseffektiv.
Anders Lindberg på Socialstyrelsens Smittskyddsenhet har med sitt svar i intervjun gett uttryck för ett lite märkligt förhållningssätt till sin egen myndighet och dess kompetens, om man uttrycker det snällt.
Pneumokockvaccin kan ge skydd mot följdsjukdomen vid influensasmittor
Stockholms Läns Landsting skriver så här om pneumokockvaccin på sin webbplats:
".Har verkligen pneumokockvaccinet någon effekt?
Ja, det minskar risken för att få svårare infektioner, som hjärnhinneinflammation och lunginflammation med samtidig blodförgiftning, orsakade av pneumokockbakterien. Pneumokockvaccinet skyddar mot de 23 vanligaste bakteriestammarna."
Fetstilen i citatet vår markering
Lunginflammation är en allvarlig följdeffekt vid smitta av olika typer av influensa. En influensa typ är fågelinfluensa.
Fågelinfluensan i de fall den har smittat människor ger i de flesta fall upphov till komplikationer som lunginflammation. I många fall har dessutom lunginflammationen varit huvudorsaken till dödsfall. En influensa är virusbaserad men den lunginflammation som uppkommer är i det flesta fall bakteriell.
Lägre dödlighet med pneumokockvaccin, omkring 30%
Läkemedelsverket skriver i en rapport att dödligheten minskar med över 30% för de grupper av människor som har tagit pneumokockvaccin och drabbats av lunginflammation i samband med influensa. Vårdtiden på sjukhus reduceras även den med c:a 30%. Förhållandet gäller vid de årliga återkommande influensarna. Dessa influenser har precis som den ny omtalade fågelinfluensan (H5N1) samma uppkomstgrund.
Norska myndigheter kommer massvaccinera folk med pneumokockvaccin
Enligt den norska beredskapsplanen kommer massvaccinering med pneumokockvaccin ske vid ett pandemiutbrott. Det bästa resultatet är att kombinera infleunsavaccin med pneumokockvaccinering. Det ger enligt svenska Läkemedelsverket en sänkning av dödligheten med omkring 80%. Att ta fram ett vaccin mot en muterad fågelinfluensa kommer ta tid, men en pneumokockvaccinering ökar åtminstone motståndskraften mot följdsjukdomarna vid en pandemisk influensa.
Enligt Socialstyrelsens beredskapsplan finns inga planer på vaccinering mot lunginflammation. Faktum är att pneumokockvaccin nämns en enda gång i planen och då med kommentaren att WHO rekommenderar lagerhållning av vaccinet som en förberedelse i samband med en pandemi.
Pneumokockvaccin finns överallt på våra Vårdcentraler.
Vaccinet finns, än så länge, tillgängligt på vårdcentraler och privata vaccinationsmottagningar. Kostnaden är c.a 140:- hos en kommunal vårdcentral. Det brukar krävas tidsbokning först. Pneumokockvaccinet ger ett skydd mot lunginflammation i fem år.
Hjälper Tamiflu eller Pneumokockvaccin?
Om Tamiflu hjälper vid smitta av fågelinfluensa eller andra allvarligare influenser är inte helt klarlagt. Pneumokockvaccin ger skydd vid lunginflammation, som är en av komplikationerna vid f ågelinfluensa och influensor i största allmänhet.
Slutsatser om vaccinering
Vilka slutsatser som skall dras och hur man själv gör är upptill läsaren.
Det är ju beroende på hur stort förtroende man har för våra myndighter att hantera situationen om en pandemi uppstår.
Mer information med källor finns här på pneumokockvaccin.
